Unga Republikaner

I dagarna har vi fått ännu ett konkret hot mot tryckfriheten på tapeten. Denna gång är kungahuset inblandat, tillsammans med den sensationslystna skvallertidningen Se och Hör utgör de huvudaktörerna i detta nya konkretiserade hot mot den svenska tryckfriheten.

Storyn är som följer: Hertiginnan Kate fotades i en ganska privat situation. Bilderna erbjuds till många tidningar varav endast en svensk, skvallertabloiden Se och Hör, köper och publicerar bilderna. Allmänintresset av bilderna får ses som minimalt. Emellertid skriver det svenska kungahusets advokat, hovauditören Axel Calissendorf, skriver en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter där han kräver en ny lagstiftning som skyddar privatlivet. ”Kända personer har fått rätten till sitt privatliv kränkt utan tillgång till sanktioner. Värre är det att barn och ungdomar, som utan samtycke och i smyg filmats i intima situationer ofta inte har något skydd”, skriver Calissendorf i sin artikel under rubriken ”Bilder på kungliga bröst har inget allmänintresse”.

Från att ha varit en osedvanligt märklig journalistisk bedömning av Se&Hör har debatten blivit betydligt större än så. I rubriken antyds naturligtvis något självklart, allmänintresset för hertiginnan Kate av Cambridges bröst torde vara relativt obefintligt. Däremot är själva intentionen med artikeln, att Calissendorf med den auktoritet han har som advokat åt svenska hovet, går ut med krav på att lagskydda den personliga integriteten hos offentliga personer. Hade en sådan lagstiftning funnits idag hade vi exempelvis inte sett de väldigt relevanta avslöjanden som gjordes i Carl den XVI Gustaf – den motvillige monarken av Thomas Sjöberg och Deanne Rauscher. Här avslöjas saker om monarken och monarkin som med Calissendorfs lagstiftning inte hade varit möjliga eftersom de inte har att göra med monarkens ”tjänsteutövning” utan med hans ”privatliv”. Det personliga är i de fall som beskrivs i Sjöbergs och Rauschers bok uppenbart politiskt. Att sådana skandalösa avslöjanden om monarken och monarkin inte sker i fortsättningen ligger uppenbart i Calissendorfs intresse.

En annan intressant fråga är vad Calissendorf anser om den konstnärliga friheten i ett fiktivt privatliv? Hittills har ingen reaktion från hovet kommit på ”Kungens pizzabuffé” av den kontroversiella konstnären Elisabeth Ohlson Wallin som publicerades i den socialdemokratiska tidskriften Tiden får någon vecka sedan. Vad gäller hertiginnan Kates bröst har Se&Hörs olyckliga publicering uppenbart rört upp en stämning som är ganska allvarlig så till vida att den har gett upphov till en debatt om tryckfriheten som initierats av hovet. Jag hoppas att denna debatt blåser över snabbt men så länge den inte har gjort det så krävs att republikaner också ger sig in i den och lyfter perspektivet att kungahuset måste kunna granskas kritiskt.

/Jonas Lundgren
förbundsstyrelseledamot och pressekreterare i Unga Republikaner