Unga Republikaner

Aktuellt

Krönika: Kungahuset och tryckfriheten

I dagarna har vi fått ännu ett konkret hot mot tryckfriheten på tapeten. Denna gång är kungahuset inblandat, tillsammans med den sensationslystna skvallertidningen Se och Hör utgör de huvudaktörerna i detta nya konkretiserade hot mot den svenska tryckfriheten.

Storyn är som följer: Hertiginnan Kate fotades i en ganska privat situation. Bilderna erbjuds till många tidningar varav endast en svensk, skvallertabloiden Se och Hör, köper och publicerar bilderna. Allmänintresset av bilderna får ses som minimalt. Emellertid skriver det svenska kungahusets advokat, hovauditören Axel Calissendorf, skriver en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter där han kräver en ny lagstiftning som skyddar privatlivet. ”Kända personer har fått rätten till sitt privatliv kränkt utan tillgång till sanktioner. Värre är det att barn och ungdomar, som utan samtycke och i smyg filmats i intima situationer ofta inte har något skydd”, skriver Calissendorf i sin artikel under rubriken ”Bilder på kungliga bröst har inget allmänintresse”.

Från att ha varit en osedvanligt märklig journalistisk bedömning av Se&Hör har debatten blivit betydligt större än så. I rubriken antyds naturligtvis något självklart, allmänintresset för hertiginnan Kate av Cambridges bröst torde vara relativt obefintligt. Däremot är själva intentionen med artikeln, att Calissendorf med den auktoritet han har som advokat åt svenska hovet, går ut med krav på att lagskydda den personliga integriteten hos offentliga personer. Hade en sådan lagstiftning funnits idag hade vi exempelvis inte sett de väldigt relevanta avslöjanden som gjordes i Carl den XVI Gustaf – den motvillige monarken av Thomas Sjöberg och Deanne Rauscher. Här avslöjas saker om monarken och monarkin som med Calissendorfs lagstiftning inte hade varit möjliga eftersom de inte har att göra med monarkens ”tjänsteutövning” utan med hans ”privatliv”. Det personliga är i de fall som beskrivs i Sjöbergs och Rauschers bok uppenbart politiskt. Att sådana skandalösa avslöjanden om monarken och monarkin inte sker i fortsättningen ligger uppenbart i Calissendorfs intresse.

En annan intressant fråga är vad Calissendorf anser om den konstnärliga friheten i ett fiktivt privatliv? Hittills har ingen reaktion från hovet kommit på ”Kungens pizzabuffé” av den kontroversiella konstnären Elisabeth Ohlson Wallin som publicerades i den socialdemokratiska tidskriften Tiden får någon vecka sedan. Vad gäller hertiginnan Kates bröst har Se&Hörs olyckliga publicering uppenbart rört upp en stämning som är ganska allvarlig så till vida att den har gett upphov till en debatt om tryckfriheten som initierats av hovet. Jag hoppas att denna debatt blåser över snabbt men så länge den inte har gjort det så krävs att republikaner också ger sig in i den och lyfter perspektivet att kungahuset måste kunna granskas kritiskt.

/Jonas Lundgren
förbundsstyrelseledamot och pressekreterare i Unga Republikaner

Pressmeddelande från Republikanska föreningen: Rädda riksdagspartier

I dag avslutas den allmänna motionstiden i riksdagen. Tyvärr ser det bara ut att finnas ett riktigt modigt republikanskt parti, Vänsterpartiet, som i en partimotion har föreslagit att monarkin ska avskaffas. Partier som Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna är rädda för den nuvarande väljaropinionen och sviker därför sina ideologiska ideal.

– Det är ett fegt och ideologiskt ryggradslöst beteende. Förvisso har kungen starkt begränsad politisk makt i dag, men grunden för en demokrati är att alla offentliga uppdrag ska vara öppna för alla medborgare. Inga statliga ämbeten ska ärvas eller avlas fram i den bernadotteska sängkammaren. Kungar och drottningar hör hemma i sagorna och inte i en modern demokrati, säger Linnea Frank, ordförande för Unga Republikaner.

Under det senaste decenniet har stödet för monarkin minskat markant. Samtidigt har andelen som vill avskaffa monarkin mer än fördubblats. År 2000 ville endast tolv procent avskaffa monarkin, jämfört med 28 procent år 2010 (Novus). Om utvecklingen fortsätter i samma takt innebär det att en majoritet av svenska folket kommer att vara för ett avskaffande av monarkin år 2024.

– Det är bara en tidsfråga innan den allmänna opinionen kommer att tvinga fler av Sveriges politiker att agera. Vi republikaner vill att riksdagen snarast ska inleda en konstruktiv och framåtsyftande diskussion kring hur vårt nya statsskick ska se ut och hur det gamla ska avvecklas, säger Republikanska föreningens ordförande Peter Althin.

Kampen mot monarkin är en kamp för demokrati

Kampen mot monarkin är en kamp för demokrati

Eva Forslund 

Monarkifrågan har aldrig varit aktuellare än idag. För de flesta handlar det mest om huruvida Estelle verkligen döptes till rätt namn och hur den lilla prinsessan kommer att vara som statschef. Men Eva Forslund anser att debatten och kampen mot monarki är lika aktuell nu som någonsin eftersom monarkin är ”en diktatorisk kvarleva, helt oförenligt med demokrati”.

Det är min fasta övertygelse att vi genom drömmen om demokrati och jämlikhet kan ena svenska folket mellan generationerna, mellan kön och mellan etnicitet. Drömmen om demokrati delar vi alla och det är den vi lättast kan enas kring. Vårt land har varit en demokrati i över hundra år och för de flesta känns den som en självklarhet. Ändå har vi kvar kungen som statschef. Ändå var Estelles dop mer mediebevakat än något annat som händer just nu. Ändå har vi kvar en diktatorisk kvarleva som är helt oförenlig med demokrati – monarkin.

Sverige har kallat sig en demokrati i över hundra år. Regeringsformen inleds ”all offentlig makt utgår från folket”. Ändå står det i grundlagarna att Sverige ska ha en kung eller en drottning och att tronen ska ärvas. Hur det är förenligt med att all offentlig makt utgår från folket förstår jag inte. Jag vet dock att många hävdar att kungafamiljen inte har någon offentlig makt, att de är bara representanter för Sverige. Det är en av de mest spridda vandringssägnerna i Sverige idag. Den familj som representerar folket utomlands kommer alltid ha otroligt mycket makt – makt över Sveriges diplomatiska relationer med andra länder, makt över Sveriges anseende internationellt och makt att påverka svenska folket.  Nu har vi dessutom chansen att ge Estelle den uppväxt ett barn förtjänar. Vi har också chansen att avsluta den svettiga kamp för demokrati som våra förfäder så tappert påbörjade i en tid då monarkin var en symbol för diktatur. Vi är skyldiga dem att avsluta den kampen och vi är skyldiga oss själva att göra det. Det är därför min fasta övertygelse att svenska folkets samvete inte kommer att vara rent förrän vi tar bort paradoxen i vår grundlag. Monarkin har spelat ut sin roll.

I Svenska Dagbladet den 23 februari i år skriver P J Anders Linder att ”Ungdomar, föräldrar och farföräldrar må leva olika liv i mycket men de har sett medlemmar av samma kungliga familj fullgöra sina plikter på den offentliga scenen. Det ger en gemensam referensram.” Men när jag läser detta kan jag inte låta bli att känna att i ett land som kallar sig för demokrati, är det inte drömmen och övertygelsen om demokrati som är den viktigaste referensramen för människor mellan olika generationer? Fylls inte alla Sverigebor av stolthet av att se demokratiskt valda folkrepresentanter fullfölja sina plikter? Är det inte demokratins hundraåriga historia i Sverige som ger störst kontinuitet i samhället? I ett land som har en lång tradition av välfungerande demokrati – där måste man avskaffa den diktatoriska kvarleva som är monarkin. Det är min fasta övertygelse. 

 

PRIDE-kampanj

Republikanska vänner!

Unga Republikaner kommer att finnas närvarande på PRIDE i Stockholm 2012. Inför kampanjen utlyser vi en tävling, vill du utforma vårt kampanjmaterial på temat: men inte i kungahuset/kärnfamiljen i finrummet?

Vi kommer att trycka upp vykort, 105×148 fram och baksida.
Skicka in ditt förslag till ungarepublikaner@ymail.com (Y som i YAHOO!) senast den 5 juli så finns det chans att just ditt vykort blir vår nya kampanj. Vinnaren kommer att utses av styrelsen och meddelas en vecka efter deadline. Vinnaren får självklart sitt namn på vykortet.

Som en PR-film för monarkin

Se debatten mellan Linnea Frank från Unga Republikaner och Jan Axelsson från SvT. Klicka på bilden!

Läs vår debattartikel från svt debatt: SVT sviker sitt journalistiska uppdrag i rapporteringen om kungadopet

ESTELLES DOP Sveriges Television satsar på Estelles dop med programmet ”Inför det kungliga dopet”. Det är ett program som ensidigt hyllar monarkin och som saknar all form av kritisk skildring eller opartiskhet. Våra licenspengar borde gå till oberoende TV och inte till rojalistiska PR-filmer för en av Sveriges allra mäktigaste familjer, skriver Unga Republikaner.

Just nu sänder Sveriges Television programmet ”Inför det kungliga dopet”. Det är ett program som ensidigt hyllar monarkin och som saknar all form av kritisk skildring eller opartiskhet, enligt Fredrik Söderquist, studierektor i retorik vid Södertörns högskola. Unga Republikaner kritiserar nu SVT:s ensidiga rapportering men drömmer hoppfullt om att någon gång få oberoende medier för sina licenspengar.

Debatten är i full gång mellan republikaner och rojalister; ett tecken på att frågan om vårt statsskick verkligen är politiskt laddad i dagens Sverige. Det är underligt att Sveriges Television inte behandlar monarkin som den maktfaktor och det ämne för diskussion som den är. Det är dags att ta av sig silkesvantarna! Att sända inte ett, utan flera program om dopet av nyfödda Estelle Bernadotte går inte ihop med SVT:s oberoende, och då måste någon öppet våga kritisera Sveriges television för att man abdikerat från sin roll som oberoende nyhetsbevakare. Att Sveriges Television aktivt bidrar till att göra reklam för familjen Bernadotte och den svenska monarkin, det menar vi i Unga Republikaner är fel.

Många tröttnade redan på SVT:s okritiska bevakning av Victorias och Daniels bröllop sommaren 2010. Programmet sändes timme efter timme, men statsskicksfrågan togs knappt upp. Tanken att en stor del av dem som betalar TV-licensen inte ens stöttar det system som SVT så okritiskt hyllar kan inte ha slagit programchefen. Förtroendet för SVT skadades påtagligt i och med bröllopsbevakningen. Till dopet hade Sveriges Television sin chans att göra om och göra rätt, men istället sänder man samma typ av enkelspåriga hyllningsfilmer av kungahuset som sist och det är lika oroväckande den här gången. Ingen annan makthavare i Sverige behandlas på det här viset. Kungahuset måste plockas ner från piedestalen och familjen granskas och behandlas på samma sätt som andra offentliga personer.

Sveriges Television har som uppdrag att vara oberoende, någonting som man idag inte lever upp till när det gäller bevakningen av kungafamiljen. SVT går över gränsen när man satsar på att lyfta monarkins representanter helt okritiskt. När vi frågade studierektor i retorik på Södertörns högskola, Fredrik Söderquist, vad han tyckte om dokumentären ”Inför det kungliga dopet” får vi till svar: ”Det handlar om hur Sveriges Television väljer att skildra dopet och i vilka proportioner. Jag har gått igenom filmen inför dopet och vill kalla den en PR-film för monarkin. Det saknas helt kritik och alternativa perspektiv, och filmen kan därför närmast jämföras med ett hyllningstal.” Ett hyllningstal är inte oberoende, det borde öppet konstateras.

Att SVT rapporterar om vad kungahuset gör är fullt naturligt, det angår oss alla, men vi kan inte acceptera en rapportering helt i avsaknad av journalistisk kritik. Våra licenspengar borde gå till oberoende TV och inte rojalistiska PR-filmer för en av Sveriges allra mäktigaste familjer.

Unga Republikaner skäms lite å Sveriges Televisions vägnar och är oroliga för dess än så länge goda rykte. Vi hoppas på en förändring inom en snar framtid så att vi kan se makten i Sverige som den faktiskt ser ut och inte bara genom de rojalistiska glasögonen.
Linnea Frank, förbundsordförande Unga Republikaner

Låt kungafamiljen vara människor!

Rätten att abdikera används ofta som motargument till att statsskicket anses vara odemokratiskt. Eftersom kungafamiljen kan välja att abdikera så är väl det deras fria vilja att fortsätta vara regenter. Men är det verkligen så enkelt? Det frågar sig styrelseledamot Daniel Thilén.

Otaliga gånger har jag debatterat vårt statsskick. Mina egna argument tar oftast avspark från det faktum att monarkin är en fruktansvärd kränkning av de mänskliga rättigheterna. Att födas utan rätt till yttrandefrihet, utan rätt till privat- och familjeliv, utan rätt till religionsfrihet, utan rätt till att välja arbete och många andra rättigheter är en enorm kränkning av människors lika värde. Att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter är basen som de mänskliga rättigheterna bygger vidare på. Det står med i första artikeln av deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den artikeln, precis som flertalet andra, gäller inte för kungafamiljen.

Jag har som tur var aldrig hört någon hävda att kungafamiljen innehar samma rättigheter som oss andra medborgare, troligen eftersom det skulle vara en ren lögn. När rojalister dock inser att de inte kan argumentera för att våran egen statschef kränks slänger de ofta ur sig det mest urusla argumentet som finns i debatten idag: ”Om kungen eller Viktoria inte trivs kan de väl abdikera!”. Det är jobbigt att vara republikan när man ständigt tvingas bemöta sådana argument som saknar både mänsklighet och logik.

Alla människor FÖDS fria och lika. Rättigheter är inget man ansöker om på regeringskansliet. Jag ska inte födas till buddhist för att kunna kräva min rätt att tro på vad fasiken jag vill när jag fyller 18. Inte heller vill jag ha paparazzis springandes efter mig på sandstranden tills jag en dag kräver rätten till ett privatliv. Det finns ingen mänsklighet i att uppfostra och skola en människa till ett jobb som flera miljoner människor förväntar sig att hon ska göra och hävda att det bara är att abdikera om hon inte skulle trivas.
Men det finns något annat i detta usla argument som inte håller. Det finns en förutsättning för att kunna kräva sina rättigheter och det är att man känner till dem. Nu menar jag givetvis inte att kungafamiljen skulle vara ovetandes om att vi har en grundlag med rättigheter som gäller resten av befolkningen. Jag menar att ha upplevt hur det känns att nyttja en rättighet. Jag minns när jag gjorde det första gången. Jag skickade in en insändare riktad till stadens politiker till en lokaltidning någon gång i slutet av högstadiet. Den var ganska dåligt skriven vill jag minnas och blev troligen inte läst av så många fler än min egen familj men känslan av att få nyttja yttrandefriheten var lika underbar för det. Jag minns dagen då den kom med i tidningen och jag minns vilken lycka jag kände för att ha fått säga min åsikt. Den känslan är obeskrivlig. Den känslan skulle få vem som helst att abdikera omedelbart men den känslan har kungafamiljen aldrig tillåtits uppleva.

Ordspråket att ”Man vet inte vad man har förrän man mister det” stämmer inte riktigt här och något i stil med ”Man vet inte vad man mister om man aldrig upplevt det” skulle kanske passa bättre. Rätten att abdikera kan inte ersätta alla dem rättigheter kungafamiljen saknar. Det är dags för oss att vara mänskliga och låta även kungafamiljen få uppleva hur det är att vara människor!

Förbundsstyrelsens ledamot Daniel Thilén

Krönika: Vila är för rojalister

Republikanska Föreningen har, genom Jesper Svensson och Mats Einarsson, tagit fram ett förslag till ny republikansk författning..

Republikanska Föreningen gick framåt rejält tack vare Estelles födelse. Sedan 2010 har Sverige ett republikanskt ungdomsförbund, det är vi, Unga Republikaner, som nu i söndags haft vår kongress och ska nu sparka igång en ny förbundsstyrelse med en ny förbundsordförande. I veckan kom en undersökning från SOM-institutet som presenterade ett stöd för Sveriges statschef på 4 procent. Stödet för monarkin ligger på 51 procent, således är vägen inte lång till en majoritet för ett demokratiskt statsskick. Orsaken till det låga förtroendet för kungen tycks egentligen främst bero på boken Den motvillige monarken och på Maj Wechselmanns och TV4:s avslöjanden om drottningens användande av pengar från oss skattebetalare för att skriva om sin pappas historia. Undertecknad har svårt att komma på någon annan institution än kungahuset som, i ett land där nazismens och kommunismens brott kartläggs och redovisas av en specialinrättad myndighet (Forum för levande historia), skulle komma undan med att använda skattepengar till att skriva om historien i en gammal nazists favör.

Förtroendet för monarkin dalar alltså. Det finns inte så mycket att försvara. Snart har frivilliga krafter gjort det packat och klart att omvandla Sveriges statsskick för att genomföra en extremt central demokratireform. Det som krävs är Bara ett penndrag, som Einarssons och Svenssons utredning också heter.

Frågan är om vi hinner. Det är ett penndrag som krävs men det måste göras snart. Vi republikaner måste veta att utnyttja läget nu, driva på mer än någonsin även om det nu verkar vara medvind. Varför? För att om vi vill demokratisera statsskicket finns det ett stort hot; Victoria. Man kan knappast ha så mycket principiellt emot ett Victoria skulle kunna kandidera till presidentämbetet i en republik. Däremot kommer stödet för kungahuset att öka igen när Victoria tar över pappsens jobb. Är det något som man som republikan bör se som ett principiellt problem att kungen (drottningen om Victoria hinner ta över) är populär? Personligen tycker jag inte det. Det principiella ligger inte där utan i demokratisaspekten av att kungamakten finns kvar och att samhället inte är fullt ut demokratiskt även om en av dem som hindrar demokratiutvecklingen råkar vara populär.

Det är lite av skördetid för oss republikaner just nu. Ni känner det säkert. Vi har liksom lyfts fram som på en våg av monarkiyra, avslöjanden och oförutsedda händelser. Det är väldigt trevligt. Men samtidigt får vi inte vara lugna och luta oss tillbaka. Om Sverige ska bli en republik är en fråga om aktivt opinionsarbete, bland unga under 30 måste det arbetet göras av Unga Republikaner. När det gäller äldre så måste det arbetet göras av Republikanska Föreningen. Vila är för rojalister.

/Jonas Lundgren, frilandsskribent
Nyvald ledamot för Unga Republikaners förbundsstyrelse

Gästkrönika: Religionsfriheten ska gälla alla, befria Estelle!

Det tål att upprepa sig. Sverige är ett demokratiskt land där alla människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Svårare borde det inte vara.

Dock finns det några undantag och det är medlemmarna i vår kungafamilj. Aspekterna på argument som talar emot monarkin som konstitutionellt system är flera, men jag är mest intresserad av kungafamiljens rättigheter.

En konkret och tydligt exempel på när kungafamiljens rättigheter är oerhört inskränkta och att systemet av lagar som upprätthåller monarkin bakåtsträvande är bristen på religionsfrihet.

Enligt paragraf fyra i vår successionsordning står det följande:

”§ 4. Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten. Lag (1979:935).”

Detta innebär alltså att vår konung och blivande drottning måste erkännas sig till den ”rena evangeliska läran” och bekänna sig till den Augsburgiska bekännelsen, vars första paragraf lyder på följande vis:

”I paragraf 1, om Gud, stadgar bekännelsen att man fördömer ”alla kätterier” såsom ”manikéerna, vilka antogo två urprinciper i tillvaron, en god och en ond; likaså valentinianerna, arianerna, eunomianerna, muhammedanerna och alla andra dylika”

I teorin betyder detta att det svenska statsöverhuvudet enligt lag måste ställa sig mot islam och fördöma denna religion.

Vår statchefen ska alltså inte bara vara kristen, utan även fördöma muslimer?

Ett vanligt argument mot detta är att det är en gammal lag som hänger med av traditionella skäl. Har vi haft det så länge skadar det väl inte att vi har det ett tag till? Alltså samma argument för monarkin i sin helhet.

När vi sekulariserade Sverige år 2000 genom att bryta banden mellan stat och kyrka prövades denna lag, men beslutet stannade vid att lagen skall vara kvar.

Religionsfrihet genom val att själv få välja eventuell religiös tillhörighet är en angelägenhet för alla människor, även för de som råkar födas in i en kunglig familj.

Att Victorias barn måste bekänna sig till rena evangeliska läran bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Det är dags att Sverige lever upp till vår sekulära samhällsgrund och ger alla våra medborgare religionsfrihet.

Jessica Schedvin
Förbundsordförande för Unga Humanister

Unga Republikaner utsåg i dag en ny förbundsstyrelse

I dag har Unga Republikaner haft kongress där vi valde en ny förbundsstyrelse, som består av :

Förbundsordförande
Linnea Frank, 17 år, Enskede, tidigare ledamot

Förbundsstyrelseledamöter
Eva Forslund, 17 år, Stockholm, nyval
Sofie Haugland, 23 år, Huddinge, nyval
Arijan Kan, 19 år, Umeå, nyval
Johan Kovaniemi, 25 år, Nacka, tidigare ordförande
Jonas Lundgren, 20 år, Lidingö, nyval
Yacob Rajis, Göteborg, nyval
Daniel Thilén, 23 år, Umeå, nyval

Revisor:
Andreas Froby

Valberedning:
Magnus Simonsson
Jessica Schedvin